Jag vet inte vart och vem jag ska vända mig:( Ja vet inte åt vilket håll jag ska gå, vet inte vart jag ska ta vägen och vart mina tankar ska placerat! Jag trodde ju att jag va på väg åt rätt håll, att de höll på att lösa sig allting! Men krasch så va de inte! :'(
Den känslan jag hade igår va EVIGHETER sen jag hade! Nu va den tillbaka och de känns som om jag är på ruta ett i mitt liv! Bara att börja om från början! Tårarna kan inte sluta rinna!
Nej nog snackat om de här trista! Idag är det jobb som gäller, igår va jag förresten till min älskade häst. Hon är ju för underbar! Vi skulle rida men de blev inte så. Ja hade redan börjat frysa innan vi hade kommit iväg. Men lite pussar och klappar så va vi nöjda båda två:)
Hon har ju fått ett adoptiv barn! Hon har tagit över ett litet busfrö. Mamman finns fortfarande men är väldigt svag. Så Modette har tagit över uppfostringen och skyddar dom från alla andra hästar. När en häst är svag så blir dom utstötta från resten av gruppen men Modette är vid dess sida och stöttar.. sötnöten:) Hon är ju för rar!
En hel del tankar är hon min vän Linda som ligger på BB och hennes vattengång gick igår 8-10 veckor för tidigt hon va öppen 2 cm och nu ligger hon stilla och kommer göra ett tag framöver tills de inte går att stoppa längre. Linda, jag älskar dig gumman och jag finns här för dig! Hon ringde i morse men de verkar som om bebisen mår bra och är frisk vilket känns jätte bra!
Ja håller alla tummar och tår för att de här ska gå vägen! Att alla klarar sig fin fint!
Ha en bra dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar