Endometrios

Ja, mitt eviga tjat om denna sjukdom som drabbar ca 10% av alla oss kvinnor i fertil ålder. Men den är så viktig att uppmärksamma! Folk vet för lite om den och mer forskning behövs. Det drabbar oss på så många olika sätt. Vissa har de svårare än andra men vi förstår mycket väl varandra och kan sätta oss in i varandras smärtor för vi har alla ändå varit där någon gång under processen. Just att olika medel funkar för vissa och andra inte. Jag går ljust nu på hormonspiral och p-piller Qlaura, receptbilagda smärtstillande som är lite starkare än andra. Dom är bättre än Voltaren som jag från början käkade för de va de enda som funka, allt annat funkade inte alls, men jag blev trött av voltaren så nu när jag fick dessa så är de precis som vanligt. Inte dåsig alls vilket underlättar i arbetet.

Nu får ni tycka jag är lite väl öppen om de här känsliga ämnet men det är också viktigt att ta upp om någon som läser detta går i oron om dom kanske har endo.
Samlivet har förstört ett helt förhållande för mig, i allafall stora delar av det. Nu funkar det bra igen tack vare alla tabletter jag har så går de bra, men jag kan få bakslag där jag får så ont att gråten kommer utan att man kan hålla tillbaka det, blodet är överallt och smärtan är outhärdlig. Därmed kommer ju den där känslan att ha sex, är inte så viktigt pga att man får såå ont och ja kan ligga en hel dag efteråt men feber och smärta som kan få en att inte vilja leva längre för man tror att smärtan aldrig kommer gå över. Jag kan tipsa om att gå in på "Ligga med P3 " där dom pratar om just det här.
Jag gick själv hos en sexolog en tid ibland ensam ibland med min dåvarande sambo, för då va de totalt dött. Jag fick även där medel som ja skulle smörja in "härligheten" med och tänja ut den för att musklerna runt den va så spända. Bara att köra upp en tumme där gjorde ont även om den här krämen skulle vara till för att faktiskt bedöva lite så funkade det inte riktigt och jag började slarva med det oxå. Morgon och kväll va rekommentation men de blev knappt så. Så jag kämpade kanske inte tillräckligt för att få allt att funka, dessutom på allt det här hade jag blivit sjukskriven för Utmattningssymtom, ångest och stress. Vilken inte gjorde de hela lättare. Även där fick jag antidepressiva och ja käkade dom i ungefär ett år men under det året hade jag även ondare i magen, allt kändes verkligen piss.
Men tillbaka till just endometrios så ska man inte vara rädd för att tala om den. Den är inte pinsam och den är inte ovanlig. Du ska inte skämmas för det. Sen tycker jag att det är jätteviktigt med såna som har rikliga och extrem mensvärk ska kolla upp sig. Om det inte hjälper med vanliga Ipren eller alvedon så BÖR man kolla upp, för tydligen ska dom funka mot mensvärk. Varför säga att " Nä jag struntar i det" Varför? Vill du ha såna smärtor? Vill du inte ha hjälp. Det lättar verkligen i hjärtat trots att man som en hjärtesrog när man fått redan på varför man har så ont. Så gå och kolla upp kära folk!
Om du tar dig till en gyn så va inte blyg och svara på frågorna om sex, det kan verkligen hjälpa, får du ont, vilka ställningar gör ont i såfall. Och berätta verkligen hur de är när ni är där hur de är med sexlivet.
För mig va det att jag kände att jag inte ens räckte till, jag försökte städa huset, tvätta fixa och dona med allt jag förmådde för att känna att jag gjort ngt bra för att fylla mitt tomrum och ville känna mig älskad och att "okej jag kan inte ha sex men jag har i alla fall gjort de... de här.. och de här. Vilket egntligen inte spelade någon roll och tomrummet blev ju inte fullt för det. det byggde på en frustation mellan oss och de gjorde att det hade gått så lång tid att förhållandet va så infekterat att de sprack helt enkelt.

Efter jag slutade äta min antidepressiva så började jag få tillbaka livsgnistan lite mer än innan i alla fall trots allt som hänt under tiden. Men jag hade ett sånt fantastiskt stöd från min nuvarande karl och min familj. Ja bodde ju hemma där ett tag och fick ett sånt fantastiskt stöd av dom. Smärtorna blev dessutom mindre och mindre. Jag fick sen p-pillren och jag kan säga att jag va så emot p-piller, de har aldrig funkat för mig innan, jag mådde verkligen piss av det men dom här är lite annorlunda faktiskt måste jag säga. Dom känns inte som andra p-piller jag käket men de kanske är för att spiralen gör sitt oxå och balanserar allt. Att ha endometerios är aldrig lätt egentligen. Vissa ligger ju hemma och kräks av smärtorna som jag gjorde i början. Smärtorna är som rakblad som skär sakta sakta igenom livmodern. Det räcker inte ens med ett rakblad utan det kan vara flera som skär och det gör så fruktansvärt ont.

Lyssna på Ligga med P3 om endometrios vettja. Den är bara 25 min men dom tar upp en del viktigt.