Min fina

"tanten" har idag fått besök av mig och hundarna :-) nussan, vad jag saknar henne! Men hon har det bra.

Idag har jag vart på thuns och handlat lite och ridigt Clara och sen då har jag pussa på modette.

Nu sova ;-)

Lite bilder

Här är bilderna från uppladdning på Facebook, det är i allafall något så länge :) Jag återkommer med fler senare men detta är vad ni får just nu :)

Dåligt av mig

Ledsen för att jag inte har uppdaterat som jag sagt att jag ska göra. Men tiden räcker lixom inte till, sen nu när jag bytt telefon så har jag inte bilderna från resan. Men ja ska verkligen försöka fixa det snarast.

Idag har jag äntligen fått nytt däck, ni kommer kanske ihåg att jag fick punka här precis innan jag reste? Nu har de nya däcket kommit och ja har fått de monterat och klart :-D så otroligt härligt!

Nu måste jag dra för att betala ut lön. Men vi hörs och då ska ja även skriva om min rehabilitering.

Kramar

Hemma

Ja, då va vi på svensk mark igen. En vecka hår väldigt snabbt måste ja säga.
Ja läste mitt sista inlägg om solbrännan, ja jag kan säga att helvete va ont det gjorde, det kändes inte som de skulle bli bra igen, att ja skulle få ha sådär ont! Men nu har de lagt sig och ja ömsar bara skin haha... Vackert är de då inte, för där huden släpper där under är de rosa haha...

Flygresan gick bra, dock hade vi väldigt byigt i luften och de gjorde att planet skakade en aning och över på sidan lixom, lite obehagligt men, de gick bra som vanligt!

Ja kommer skriva mer idag om ja hinner och sen lägga upp bilder. Är så trött att ja håller på att somnar.

En sak vill ja tala om, ja ligger i skrivande stund och använder min nya telefon, Sonyn, den har släppts ännu så hur ja har fått min är ju en fråga som fortfarande har ett frågetecken efter sig. Christoffer har inte gått sin. Knäppt, men underbart!

Skriver mer senare.
Puss

Bränna sig

Man skulle kunna tro att ingen av oss har solat förut! Första dagen bränner vi oss något så fruktansvärt!! Ja har typ aldrig bränt mig förut och nu har ja bränt hela mig! Ja skojar inte! Benen, rumpan, armarna, ryggen m.m.. Alltså pain! Igår så va de rätt mulet och vi skulle gå till en anlagd strand och ja hade då långbrallor och t-shirt och så gick vi, dock hade ja glömt öva min sun lotion vid poolen dagen innan och trodde ja skulle få tillbaka den men den fanns inte, så ja fick gå utan att smörja in armarna som syntes, efterom ja inte hade långärmat! Väl vid stranden så kom solen fram och ja kände bara, måtte mig inte bränna mig på denna korta stund! Men de gjorde ja! Herrejävlar! Mina armar sviiiiider!!!
Så igårkväll hade ja så ont i hela kroppen, så idag bli de samma kur som igår  fast hårdare, långärmat oxå!! INGEN SOOOOOL!

Att ha såhär ont är absolut inte värt!!!

Puerto Rico

Igår landade vi i Puerto Rico på gran canaria. Helt underbart! Kom ner strax efter lunch och allt bara flöt på :-) väl på hotellet så solade vi lite grann bara, han inte göra så mycket annat eftersom de e lite att fixa när man bor i lägenhet och inte på hotell. Men de räckte bra för att få vännen att bränna sig rejält på framsidan!
Idag men vi vaknade va det rätt dystert när de regnade.
Men allt klarnade upp vid lunch och det blev jättefint så vi kastade oss ut och solade, resultatet blev ännu mer brända :-)

Kommer ha svårt för uppdatering då det inte är någon wifi här gratis och de e rätt dyrt att köpa.

Massa goa Kramar och bilder och mer skriverier kabske kommer när jag kommer hem.

Skit dag

Ja skrev ju i ett tidigare inlägg att ja fått mersmak av att beställa kläder via nätet. Ångrar mig! Beställde från Nelly.com, på kvittot står de leveransdatum 3-6 dagar och de va förra tisdagen:-( ja så utomlands utan denna underbara bikinin. :-(

Bra dag(Not) - skulle in till sthlm idag Men,
1. Försöka hitta ny bikini
2. Punktering på däcket
3. Inga pengar på access kortet så kan inte åka buss
4. Ingen domkraft

Så, inget sthlm, inte min bikini  som ja verkligen valt, ingen bil! Kommer absolut ingenstans :'(

Dålig dag

Så fort det inte går som jag hade tänkt mig blir jag nervvrak och vill bara dra täcker över huvudet och bara skita i allt, jag tappar orken till precis allt, jag hade tänkt att jag skulle gå en långpromenad med hundarna innan ja ska iväg till Norrtälje, och jag orkar inte ens kliva upp ur sängen, jag orkar inte gå ut med hundarna, jag orkar inte ens klä mig!!!! Hur jäkla lat kan man bli egentligen? ursch, jag blir så idiot less på mig själv att jag är så negativ och kan knappt ta mig ur det. :( Det känns som jag sviker folk hela tiden, fast de sägs att jag inte gör det, ja känner mig som en börda för alla vänner, läsare och familj. Det känns som om dom säger när dom ser mig " åh, där är hon som har så mycket problem". Är de så verkligen folk tänker om en? Jag som knappt visar den trasiga personen jag egentligen är, hur kan jag egentligen vara den bördan jag känner att jag är? Jag är glad, trevlig och mår bra för stunden då jag träffa detta folk, jag omges av mina favoriter just då och då är det bra, ja känner mig frisk och glad.. då är jag  ju ingen börda?! Men ändå ska känslan envisas. Jag kanske är en börda iallafall?

Ja börjar märka vilka vänner / familj jag har omkring mig. Vilka som bryr sig och inte. Jag vill inte verka ego men det är ju såna här situationer som visas att vänner / familj har en plikt. När man går in i en vänskap så skriver man nästintill på ett kontrakt där de står att " Jag kommer finnas här när du mår bra, ja kommer finnas när du är ledsen och jag kommer finnas här när du behöver stöd". Ja vet inte om alla är medvetna om det? Eller har jag fel kanske? Vad tycker ni? Jag skriver på det hos mina vänner iallafall! Så ni vet, min vänner är en del av min familj, en del av mig och mitt hjärta. jag har ju släppt in er i mitt hjärta för att ja vill, jag ställer upp i det mån jag kan, jag lyssnar alltid om du behöver prata, men om jag har gjort det så vill ja gärna kunna göra detsamma.

Nej, nog med tråkigheter, nu ska jag visa att min envishet är det som driver mig framåt och ja ska bege mig ut i naturen med dogsen. 
Ha en bra dag hörrni :)

dagen

Har haft en bra dag, men dagen tog slut och kvällen kom och jag började känna mig nere igen. Jag fick svårt att andas och fick lite ångest ett tag, tvångstankar men sen gav de sig rätt snart vilket va skönt. Fick en fråga förut ifall jag blir rädd när det händer, JA klart jag blir det! Det är inte normalt att tankarna rusar ifrån en och man känner ju att man inte är sig själv och det är det som gör att man blir rädd. Jag kan känna mig, som jag nämnt tidigare att jag är två personer, jag vill bara vara en och samma person och inte behöver växla mellan dessa två, dom är olika och den ena mår jag bara dåligt utav.

Idag har jag varit och kollat upp synen, och mycket riktigt som jag känt behöver jag glasögon framförallt när jag kör bil. Underbart att ha det klart, jag lånade hem 4st bogar men jag väljer mellan två st som jag fastat mer för. :) Ska bli skönt att se ordentligt!

Sen va jag och red Clara, långturen igen tillsammans med både Yvonne och Marina. Det gick jättebra men Clara va en aningen seg men åh andra sidan gjorde det inte så mycket faktiskt.
Hon skötte sig väldigt bra och jag måste bara få skryta lite om mig själv, men vilken häst jag själv har format. Hon börjar verkligen bli helt underbar och jag börjar känna den OTROLIGT stora skillnaden från det att jag började rida henne.

Nu är det dags att lägga huvudet på kudden för att  faktiskt få sova, är jättetrött..

Just det Bamse och Åsa som bodde här ett tag i vintras va här och hälsade på och jag skojjar inte när jag säger att det gjorde Hanzos dag! Va han älskar att leka med denne 48 kg vovve :) Underbara att se på :)

God natt och sov gott:=)

Trädgårdsarbete

Härligt med trädgårsarbete, jag har varit i trädgården i två dagar nu :) Idag har ja dock inte pysslar jättemycket hemma utan istället hos mormor och morfar i deras trädgård. Det fanns massor att göra och jag tog de jag pallade med. :) Det gick jättebra och skillnad blev det. 

Jag fick ett mail här från en "Linda" som ville att jag skulle beskriva vad jag gör hos min psykolog. 
Ja Linda, När jag kommer till psykolog så är det alltid svårt att börja själva samtalet men det brukar dom vara duktiga på att sätta igång och vips är man inne i ett djupt samtal. Sen är det otroligt viktigt att man är så ärlig som möjligt annars är det svårt att få den hjälpen man vill ha. Du skrev också att "Jag är som dig, alltid glad och har masken på, jag har till och med svårt att vara den rätt JAG hos min kurator" Ja, det är ju såhär att det är lite skillnad på kurator och kbt-psykolog. Men jag förstår precis vad du menar med att ha masken på. Det va svårt för mig i början oxå när man inte känner personen, men ja kände att nu måste jag skärpa mig och ta av masken för att hen ska hjälpa mig på det bästa sättet. Testa att ta av den "masken" bara ett litet tag för att se hur de känns. De kommer inte att vara enkelt men de kommer vara en lättnad när du känner att du får rätt hjälp. Nu vet jag varken hur gammal du är eller hur du mår men ja tror att de viktisgaste är att du får ut det du måste få ut, det tar onödigt lång tid, onödigt med energi av att sitta och låtsas med någon som ska hjälpa dig. Men jag förstår dig mycket väl hur du känner dig och det är ett svårt och tungt steg att ta. Men jag kan inte ge dig ett annat råd än att faktiskt försöka bara ngn min första gången att ta av dig denna mask och beskriv hur du verkligen känner. Säg till hen att du har svårt att lita på folk och att du har som en mask på även när du träffar hen för att det känns bekvämare så. Så är det bara att hoppas på att du får den hjälp du behöver för att få bort rädslan. Finns det någon i din närhet som du kan vara dig själv? 


Fick även en fråga av anonym om kunderna vet vad som hänt mig och om jag blir stressad av att vara hemma? 
Ja, kunderna vet om vad som hänt, det är lättare för mig att dom vet vad som händer och varför jag är hemma, det är lättare sen när jag väl börjar jobba igen sen att dom vet. Dom kan ta en hänsyn på ett annat sätt.
Ja, jag blir otroligt stressad över att vissa väntar på att jag ska komma tillbaka, odm vill inte ha vikarie och det kan stressa upp mig. Men jag jobbar stenhårt varje dag med att försöka koppla från jobbet. 

Kramar

Litet bildgalleri

Hår har ni litet bildgalleri från Helsingfors under helgen. Men såklart inte alla bilder men de e en början iallafall. Har varit på båten och käkat buffé och de va väldigt gott, dock tycker jag verkligen att personalen borde kosta på sig ett leende. De är deras jobb och trivs man inte får man fan göra något åt situationen! Det är inte mitt fel att hen inte trivs eller har en dålig dag på jobbet. På ett service jobb går man faktiskt inte ha en dålig dag på jobbet, man får helt enkelt anstränga sig. Nog om det! Men de va god mat iallafall! Vi åkte med Serenad och hade delux hytt och Njea.. Ska man vara petig där med så va lakanet på ena sidan av sängen lite med hål och handduken som man torkar händerna på va de jättestort hål i. Dåligt kan ja tycka.
Vi va på spa och badade och otroligt vilken utsikt! Helt faktiskt och mysigt. Dock va de leende där på personalen men ett synligt falskt leende, men de va ett leende. Glad för de lilla.

Vi har inte varit på ngn dans eller klubb tyvärr då vi va väldigt sega efter maten. Tråkigt kan man tycka men ja hade inte planerat att gå på ngn klubb.

I skrivande stund sitter ja på dubbeldäckare på väg hem med presenter till familjen och med nya äventyr att smälta in och dessutom nya äventyr som väntar.

Hotell

Hotellfrukost.. är det någon som inte gillar det? Jag menar det finns ju typ allt. Det jag kan sakna men som jag kan på något sätt förstå att det inte finns är Avokado. Men det är så dyrt så jag förstår men ja, jag saknar det på frukostborden. Men över lag så finns det nästan inget bättre än hotellfrulle :)

Nu ligger vi återigen på hotellrummet och slappar så ska vi sen checka ut och sen vänta på att båten går, så blir de middag på båten och lite spa :D jag älskar spa. Jag ska försöka ta lite bilder, I promise. 

Nä, om man ska kika lite på nätshopping igen då :D Jag har fastnat i ett spår känns de som, som inte är så bra egentligen. Bekvämligheten att beställa kläder och annat på nätet, bara klicka och det kommer i närheten av där man bor och bara hämta ut. Jag erkänner att jag inte har beställt så mycket tidigare men nu har jag nästan fastnat. Jag har nu beställt bikini som kommer nästa vecka och min nya telefon kommer då oxå :D :D D 

Ha nu en jättebra dag och njut av lördagen. Här har vi mulet :( 

Helsingfors

Upp tidigt och dra iväg till Arlanda för att ta flyget till Helsningfors, och det gick väldigt fort måste jag säga. hehe.. bara 40 min ca. Upp och sen ner ba... hehe.. 
Sen har jag haft den längsta dagen i mitt liv, herregud så trist jag haft men ändå nödvändigt. Ja har suttit och bara hållt på med datorn utan internet och sorterat bilder på företaget Soda stream. I hela 6 timmar satt jag på deras ställe och det va otroligt fint litet kontor där vi va, sen käkade vi den godaste salladen på länge. Kom till hotellet och slocknade som en klubbad säl haha, har ju inte sovit på 3 dagar ordentligen så de va väl det jag verkligen behövde.
Va för ett tag sen ute och käkade, på Grotesk, så underbart god mat, herregud,så otroligt gott. De godaste på otroligt länge. 

Nu ligger vi bara på hotellet och det är snart dags att bara sluta ögonen, hoppas på att sova i natt. 
Imrgon blir de lite tid över innan båten går tillbaka till sthlm. Så får se vad det är för väder och vind imorgon, här har det bara regnat och varit kallt under dagen så det har ju inte varit så peppande. 

Allt annat känns väl rätt bra, jag kämpar varje dag med mina tankar på olika saker och försöker komma på lösningar istället för problem, inte klaga så mycket och bli sur på onödiga saker. Och idag har jag lyckat oerhört bra, har till och med fått beröm för det av sambon så det känns ju jättebra. Man behöver lite feedback ibland.

Nu är jag trött som bara den, så dags att sova, jag bloggar igen när jag får tillfälle. 

Kramar på er älskade läsare!

De gör verkligen ont

Det gör ondare än jag någonsin anat det här, det va jobbigare än jag kunnat tänka mig. Vad ska jag göra egentligen för att ta mig ur det? 

Paniken kom i natt när jag inte kunde sova alls, alla tankarna brottades om vem skulle synas, jag fick se som läskiga bilder på hur jag egentligen mådde. Jag har inte trott att de va såhär allvarligt. Jag trodde jag va en stark person, att jag va en som klarade det mesta, med min envishet trodde jag att jag skulle klara av det mesta. Men jag försöker att tänka att jag snart ska ta mig ur detta och att min envishet kommer att få mig att övervinna det här. 

Hur kunde det egentligen såhär fel? Det är ju hemskt när man bara kör på fast problemen säkerligen har försökt göra sig uppmärksamma på att man ska göra något åt dom och de puttar man bara bort som en fluga?! Vad tror man egentligen? Att den bara ska försvinna i tomma intet bara och aldrig komma tillbaka? Det är som att sopa grus under mattan de är borta från golvet där det syns men lyfter man mattan så ligger ju allt där, och man måste ta bort det förr en senare.

Det gör så ont, de känns som någon bara står och slår mig blå, drar undan mattan där jag går. Det känns ibland som hela världen ser mig som ett monster bland alla individer. Känner mig som en mobbad person. Ensam, ngn som avreagerar sig på, bli slagen på, blir spottad på.

Jag trodde jag skulle må bättre här i huset men tyvärr göra jag inte de, det är inte en grej som är min, det är inte mitt stuk på möbler eller tavlor. Även om det är min älskade mormors så känner jag nog inte för att bo i det om ni förstår vad jag menar. De ät så svårt. 

Jag förstår om min blogg inte är så rolig längre men jag tror däremot att det berör såna som sitter i samma sits som mig. 

Jag märker också att vissa vänner inte vet hur dom ska umgås med mig, jag är ju den jag alltid varit och jag vill umgås precis som förut. Jag behöver ju vännerna nu. Jag är inte den som pratar om problemen när vi ses, ja kan vara tyst om det och prata om helt andra saker för de kan vara skönt samtidigt att få ha tankarna på något annat också. Kanske att jag inte orkar med att höra bara en massa ledsamheter och problem. Men lite kan jag faktiskt ta. Jag är lika glad när vi ses som alltid. Jag är MALIN fortfarande. Varför hålla sig undan när jag som mest behöver er? De gör bara att jag kanske inte hjälper er när ni har de jobbigt (om ni får de jobbigt) med glädje och vill göra allt för er, man behandlar andra som man själv vill bli behandlad! 

Nu ska jag väl försöka ta mig upp och äta lite frukost. Kramar på er 

många funderingar

Idag har jag varit på kbt och det känns så bra efteråt även om det är många saker som snurrar i huvudet. Idag va de andra gången jag va där och de va lite att gräva djupare i sin ungdom och de va första gången som jag skakade lite när jag gick därifrån. Samtidigt va det otroligt skönt att få ut sig det,  höra att man själv inte är offret i dramat så att  säga. Även om det va omtumlande så tror jag att jag behövde tala ut om det även om ja gjort det förut så va de väldigt skönt att få ur sig just till denna terapeut. Jag känner mig trygg med henne än så länge. 

Alla dom tankar om tabletterna som jag pratat om fick jag idag svar på. Det är ju så att om jag börjar äta dom inte förändrar något i mitt liv ( tex det som gör mig deppad) så kommer jag aldrig komma ur detta. Utan då är det enbart tabletterna som får mig att må bra, men om jag inte käkar dom och gör förändring så behöver jag inte äta dom. Så hon tyckte att eftersom jag känner mig osäker på att börja äta dom så tyckte hon att ja skulle vänta lite. Så nu har jag gjort så att jag testar vara ifred ett tag från hemmet. Jag bor hos mina morföräldrars hus där dom bodde förut och där är målet att jag ska finna ett lugn, tänka på vad jag själv vill och behöver. Jag kan vara grinig och sur utan att behöva påverka min sambo negativt och samma sak gäller om min sambo inte är på de bästa humöret så behöver inte JAG påverkas av det. Jag behöver umgås med såna människor som ger mig energi och som ger mig glädje, jag är inte mottaglig att ta emot anklagelser, klagomål och ta upp jobbiga känslor eller annat för då mår jag direkt sämre. Så nu ska jag börja tänka på mina val av umgänge och mina val på vad jag vill göra. Det är otroligt svårt när man aldrig tänkt på hur man själv reagerar eller vill i olika situationer. Jag märker det nu när jag ska börja se över mig själv att jag är verkligen en rätt osäker person i vissa lägen. Jag vet inte vad jag vill göra och har lite svårt att ta beslut. Så nu gäller det att jobba stenhårt. 
Sen fick jag också som uppgift att hålla mig borta från datorn och telefoner en längre stund. Max en timme åt gången. Inte 2 timmar i sträck utan verkligen ta och stänga av telefonen och ta samtal när jag själv vill, samma sak svara på meddelanden. Så man har lite att jobba med vilket är bra. 

Men nu ska ja läsa lite tidning innan jag somnar. God natt och sov gott :) 

Hundar, som sprider så otroligt med glädje kärlek! Jag älskar er över hela mitt hjärta!

Det är så svårt att ändra vanor

Allt känns så otroligt tungt just nu, det är så mycket frågor och inte ett svar. Jag vill hellre ha en massa svar än en massa frågor som inte har något svar.

Jag tog mig ändå ut på en långpromenad på 2 timmar trots att det regnade HELA tiden så tänkte jag för hundarnas skull så kan jag lika gärna ta en långtur och dom uppskattade det. :) De kändes skönt efteråt men dock så är jag så otroligt seg hela tiden :( Jag orkar absolut ingenting. Det känns som någon drar ur energi från mig hela tiden och lämnar ingenting kvar åt mig. Jag tvingar mig upp varje morgon, jag tvingar mig ut på promenader och jag tvingar mig att tvätta och så. Varför är det så? Det är ju jättejobbigt när man ska tvinga sig till allt hela tiden och inget går enkelt. Det medför ju att det inte blir så jäkla kul heller. 

Ursch, känner att min blogg inte blir så rolig när det är så negativt och inte heller så uppiggande. Men jag lovar att det kommer bli bättre. 

När jag va ute och gick så kunde jag snabbt konstatera att mina regnkläder inte är så täta som man trott. Herregud, efter halva vägen kände ja att min ena knä va blött men annars va de rätt lugnt, men sen när jag kommit en bit till och kliade mig i ansiktet så kände ja att även jackan har börja läcka och det blev bara värre och värre.. Herregud säger ja bara. Ni ser på bilden, de gick och vrida ur tröjan och de droppade om jackan när jag hängde upp den. Ursch,.. de stället jag inte blev blöt om va fötterna. :) 

Nu ska jag försöka kolla efter en fin bikini inför resan, jag har en överdel men ingen bra underdel.

Har ni tips på någon bra sida? 

Im still broken

Ja, jag skulle ju skriva om om alla framsteg Jag gör och Njea, jag kan inte säga att jag har kommit längre. Så jag ska nog börja äta tabletterna ändå. Det är nog dax. Men jag återkommer om det.
Igår red jag en liten sväng, så underbart när solen tittade fram på oss. Vi stannade på en äng och bara njöt av fågelkvitter, de va det ända vi hörde när vi stannade. Så himla underbart.

Nu ska jag gå en promenad med hundarna, ska försöka att gå rätt långt tror jag, det är verkigen inte vackert väder men... De är ju skönt att komma ut ändå. Man får helt enkelt tvinga sig för känslan efteråt är helt underbar!

Vänner

Denna bild säger mer än tusen ord, iallafall för mig. Denna fick jag för en tid sen av dina Sofie som alltid finns som stöd för mig. Att då göra idag att jag va en familjemedlem för henne känns helt underbart att höra, "du är min familj och det som betyder mest just nu är att du mår bra". Ja fick knappt fram ett ljud och de va väldigt nära att ja fällde en liten tår. Fantastiska vän!
Jag tror inte jag är världsbäst på att verkligen visa, säga och uttrycka vad ja känner och tycker om mina vänner och familj. Men ja kan säga att de finns inga ord på hur jag känner för mina vänner som alltid finns där för mig och ställer upp i vårt och torrt! Många är dom och ja är lycklig över att ha så många olika slags vänner men som är där just för mig och finns där för dom. Även min familj kan erkänna att ja inte visar hur mycket jag egentligen uppskattar dem, även om dom får sms på hur mycket ja älskar dom så känns de som ja skulle kunna över eld o h vatten för att visa hur mycket ja faktiskt uppskattar hur mycket dom ställer upp för mig och hjälper i hopplösa situationer, och ka försöker att finnas där för dom! Även om jag är ostabil just nu så vet jag att både mina vänner och familj kommer att finnas som det bästa stödet. Skulle ja vinna en miljon skulle ja banne mig bjuda alla utomlands till de land dom vill åka till för att dom ska få sin dröm uppfylla. Som vi gjorde gör pappa när han fyllde 60, han fick presentkort till USA som han har drömt om i hela sitt liv men aldrig kommit iväg. Vi gick på en biltvätt i Florida och drömmen som han haft i alla år blev mer än uppfylld, det blev ett minne och bättre än han anat, större än han kunde drömma om.

Jag vill bara säga tack, tack alla älskade vänner, släkt, familj och sambo för att ni, just ni är dom bästa och mest betydelsefulla än vad ja ens kunnat drömma om. I alla mina år ja levt, har ja alltid drömt om att få underbara vänner, underbar familj och sambo som finns där och jag fick tror jag fick dom bästa! <3 mycket tacksam!

Playa de Puerto Rico

Om hela två veckor så åker jag och en kompis på solsemester till Playa de Puerto Rico och det kommer bli så välbehövligt och skönt och såklart otroligt roligt att åka med någon jag ska lära känna bättre:) Henne känner jag absolut inte på djupet, vi har träffats ett par gånger men nu ska vi lära känna varandra, de lär man ju göra under en vecka tillsammans?! Det känns både spännande och overkligt. Man säger till och med till sina goda och nära vänner att man "bör åka" men de händer inget och så träffar jag snälla Lisa och då blev de av minsann. =) Nog om det.


Igår va jag iväg på Krypto Nites på teatern i Norrtälje, det va sjukt bra måste jag säga. Rätt bra med folk, teatern är så litet så de ät bara jobbigt om det är för mycket folk där, för de e rätt trångt, men de va lagom med folk och va väl hemma på sovplatsen vid 02.45 eller liknande. Rätt skönt, dessutom nykter och det va otroligt skönt idag. Men som alltid så har jag alltid, alltid svårt att somna första natten borta. Även om jag har sovit där förr så har jag så svårt för de, andra natten går oftast lättare och sen bara flyter det på, så i natt har jag sovit OTROLIGT lite.

Har precis kommit hem från Soludden och kollat på när sambon surfar. Herregud va de gick undan men satan så kallt de va för en annan. Han svettades och jag kände mig mer eller mindre som en isbit trots alla kläder, tjocka byxor, 3 tröjor och en tjock jacka. 

Det här med bakning

Jag skulle rulla dessa förbaskade chokladbollar, hur svårt ska det vara egentligen? Chokladbollar bakade man även som litet så "Hallå" ska man ändå inte kunna det? Hur kan man misslyckas. Om du är en av dom som misslyckades och känner att jag hoppar på just dig med detta nu, så kan jag lugna dig med att säga att jag är oxå en av er som misslyckades med enkla förbannande chockladbollar. Ni som lyckas med bakning, GRATTIS TILL ER NI ÄR BEGÅVADE!!

Så nu har jag fått de ur mig och lugnat mig en aning, men är det något jag blir så förbannad på så är de just bakning. Jag har gillat att baka och att skapa men jag accepterar fan i mig inte när de går fel, jag sätter mitt krav rätt högt upp för att man läser på facebook och jag har sett hos älskade vänner som bjudit mig på deras bakning och det är fint och det smakar gott, MEN jag lyckas verkligen att misslyckas! Ursch....

Jag beundrar er som kan de här med matlagning och bakning, jag e ur kass i köket över lag, det jag kan är att städa kök. Det är ju alltid något ifs.


Min sambo sitter just nu i telefonen och snackar om semester, jag har nog ingen semester alls :( suck... Han pratar om segling, öland, surfing m.m och det ända jag ser framför mig är jobb, jobb och jobb som vanligt. Detta är inte lätt alltså. Att vara deprimerad och vara i en djup grop av depp, depp och depp så blir man inte gladare av att man gör någon planera sin semester. Man kan inte kalla en sjukskrivning för semester eftersom man arbetar ständigt med sig själv och man är som sagt nere i en grop med elände och ingen glädje riktigt. Men det är väl bara att svälja och bara finna sig i andras gottigheter med sina semestrar. Jag kan bara hålla tummarna för att jag mår bra till sommarn och att jag kan planera en semester jag med, med glädje, skratt och nöjen. PÅ riktigt!

Nej om man ska ner i gymmet och köra ett rejält pass så man kan få ut lite agg kanske? Allt som stör mig inombords får ja ta ut i squats eller armhävningar eller liknande!!
Så säger jag "Nu kör vi då!"

torsdag

Ja, nu är det torsdag och jag har varit hemma sen i måndags och jag måste säga att det är nästintill hopplöst att vara hemma och ha telefonen i närheten. De plingar, det ringer, det låter och saker ska skickas hit och dit via mailer och telefonerna. Njea, tyvärr känner jag inte att jag helt kan slappna av från jobbet. Okay, det kanske tar sin tid men det är så oerhört svårt. Men idag på lång promenaden så lämnade jag telefonen hemma hos mamma, det va så otroligt skönt men jag kom på mig själv att leta efter den ibland för kolla om jag hade den med mig för att kolla mail och annat. När jag väl kom på att ja inte hade den så blev de först som en klump i halsen men sen bara "åh, va skönt att jag inte har den med mig".

Imrogon ska jag sätta upp mina tvättade gardiner, jag ska planera om en blomma och jag ska nog byta till sommarhjulen. :D yeeey! 

Nu ska jag rulla mina chokladbollar ;) mums!! 

Dagen

Ja som ni säkert redan läst så va jag på en långpromenad med hundarna och efter det så stack jag och red i skogen i 45 min. Skönt att vara ute i naturen så mycket. När jag kom hem kom en go vän hit på fika och snackade. Mycket trevligt! 

Idag har det känts rätt bra ändå, även om tankarna ibland svävar iväg på jobbet och alla mail som kommer in och så så har jag ändå kunnat hantera den stressen som kom. Jag hoppas på det blir lugnare snart och jag faktiskt kan försöka släppa jobbet en aning. Kanske att jag lämnar telefonen på nattduksbordet på fredag då jag inte har vikarie som jobbar, så behöver jag inte vara så tillgänglig förutom på kvällen då jag ska möta upp lite vänner. 

Känslan idag i korthet: När ja gick promenad kom tankarna på att jag kanske inte skulle orka, jag ville mer än gärna hem och lägga mig men jag läkaren har sagt att jag ska vara ut på promenader och göra sånt som jag mår bra av. Jag mår inte bra att ligga hemma hela dagarna, jag får sånt dåligt samvete när jag ligger inne bara. Så jag har försökt att undvika det, även om de tjatas i huvudet på att jag borde jobba, jag borde  lägga mig och bara lata mig och tycka synd om mig själv. 
När jag sen va klar med promenaden så va jag glad för att jag gjorde det och de kändes bättre i kroppen, efter att jag ridit, vilket faktiskt tog emot en aning, jag va trött och samma sak där så hade jag gärna lagt mig på soffan och sovit så valde jag att ändå sticka och rida, jag vet att jag mår bra att bara komma dit, och jag mår betydligt bättre när jag har ridit klart. Men de va rätt svårt och jag tvekade lite om ja verkligen skulle åka. Men de kändes bra när jag väl kom dit vilket jag visste.
Nu skulle jag ha bakat men det blev så sent så jag hoppar det, jag bakar imorgon istället. 

Så jag tycker att även om man känner att något tar emot som man brukar göra, så gör det ändå. Som jag nu tex Ridningen , jag älskar ridningen och mår bra av det men de tar emot lite när man mår såhär och de gäller att vara stark, för när jag väl gör det sen så känns de ju toppen. 
Om du inte har någon hobby så försök att ändå ta dig ut på gatorna / skogen/ vägen för att få friskluft, börja med bara en kortare tur men bara du kommer ut.

Nu ska jag kolla på Arga snickaren! 

Morgonpromenaden

Att vara ute såhär länge på en promenad är både helt underbart och jag älskar känslan både när jag är där och då och känslan efteråt, men samtidigt kände jag hela tiden de "ska jag verkligen orka, orkar jag det här", ja det gjorde jag :) yeeey! Jag ska ju vara ute mycket och promenera och röra på mig så vi tog oss en promenad på 2 timmar, eller ja 1,50 min. Hanzo badade rullade sig på åkern och bara njöt av att ha en härligt hundliv :) 

jag känner mig helt färdig nu men jag ska åka till stallet strax och rida ut en kort sväng, för det är något jag mår bra av och de gäller att passa på när hundarna ändå sover :) Knappt så man ser till dom nu. Båda ligger i sina korgar!

Det gäller att hela tiden överrösta sig själv, den där rösten som säger " jobba, jobba jobba, gör det, och gör det" istället försöker jag höra vad den andra säger. Jag ska göra det jag som mest tycker om och det är ju promenader, ridning och umgås med familj och vänner. Men det är svårt att inte stressa måste jag säga, jag kommer på mig själv hela tiden!

Mina gardiner som jag tvättade igår (har nog hängt där sen huset byggdes 2005, matfett på köksgardinerna och rejält med damm på övriga, så nu är alla tvättade och hänger ute på torkvindan :) Ska bli skönt att få rena gardiner. 

Denna dag blev inte som jag tänk mig

Idag har jag varit så illa tvungen att jobba hela dagen framför datorn, så som att skicka till alla kunder om vart jag tagit vägen och vad som kommer hända här framöver, betalat ut försenad lön, betalat till skatteverket, gjort schema till vikarie, fakturerat, dragit rutavdrag, betalat fakturor m.m behöver jag säga att jag är helt slut? Jag förstår nu att jag inte orkar jobba men att jag är dumt envis. Det är verkligen inte lätt att arbeta på de här planet med sig själv, det är så mycket man ska hinna med och som man ska göra. Jag tror inte jag ensam om att känna så? 

Jag har i alla fall tagit mig en promenad idag i skogen i 40 minuter och lekt lite med hundarna. Men man känner att energin snabbt dör ut och man vill egentligen bara sätta sig och i det blöta gräset och bli sur för att man inte orkar, men vad hjälper det? Så det är bara att bita ihop och det gjorde jag och det blev lite lättare, men väl hemma ville jag helst av somna i soffan.

Att ta sig tillbaka till något man knappt trodde att man va så djupt nere i är verkligen inte lätt. Det är hårt, tungt och tröttsamt. Men när man besegrat en tung känsla så känns de ju betydligt bättre, även om vägen till "bra" är lång. Bättre får helt enkelt duga. Natten va dessutom rätt jobbig då jag låg och tänkte på jobbet och hjärnan vägrade att tänka på något annat än jobb,jobb, jobb. Jag tror ja låg vaken i flera timmar och grubblade och jag va helt slut när jag vaknade igen. Jag har inte haft problem alls med sömnen innan jag tog hjälp men nu börjar det komma och jag hoppas verkligen att jag snart sover som jag brukar göra. 
Jag har inte tagit tabletterna då jag känner mig otroligt tveksam till att börja äta dom, jag är rädd! Tänkte att jag ska vara hemma ett par dagar innan jag börjar äta dom ( om jag börjar äta dom). Mår jag lite bättre så avstår ja så länge men mår jag fortfarande lika dåligt så tar jag dom ändå. Jag vill ju såklart bli bättre men jag är osäker på tabletter överhuvudettaget. Jag är inte den som tar Ipren bara för att jag har lite ont utan det får kroppen försöka läka själv. Envis som en get.. hur nu envisa dom är?

Jag har brutit ihop gång idag tack vare allt jobb som bara faller över mig, de känns som det regnar papper där det står " GÖR DET HÄR, GÖR DET HÄR, GÖR OCKSÅ DET HÄR"

Jag har ju känt mig som två personer som jag tror att jag nämnt tidigare, där den ena av mig är så klipsk och så duktigt på allt, medans den andra är raka motsatsen. Den sitter gärna på min axel och kör bort den goda. Idag har min "dumma sida" sagt åt mig gång på gång att göra både det ena och de andra och jag märker att jag har svårt att säga emot den rösten och gör som den säger medans den andra bara försöker skrika ut till mig att jag måste tänka på mig själv, jag måste börja säga nej och ta tag i mig själv. Blev ett litet ego. Varför ska alltid det negativa överrösta den positiva? Kan det inte vara tvärtom istället? Va bra det skulle blir allting då, håller ni inte med? Mitt mål är att den lilla positiva sidan kan bli den som överröstar den negativa och kör över den negativa sidan hur lätt som helst som den negativa sidan gör idag med den positiva. 

Nu ska jag ta och lägga mig och hoppas på att jag somnar och sover som en sessa, jag har inte gett upp hoppet ännu och tänker inte göra det heller! ÄVEN OM DET ÄR TUNGT; TUFFT OCH SVÅRT SÅ SKA JAG NÅ DIT!!!