Fy fan va ja e less på denna skit. Ja har ingen kraft och energi längre att ta mig vidare. Ingenting går som ja vill och jag vet inte om ja vill acceptera de här? Ja börjar bli grymt less på de här att ja bara har gråtit på de här jobbet. Inte för att de e svårt eller så utan kroppen saknat energi. De känns som ja håller på att gå sönder inom mig! Ja stressar och försöker vara alla till lags men de resulterar att ja faller. Ja reser andra upp men skiter i vad ja själv behöver hjälp med. När ja går och lägger mig är de sista ja tänker på "har hundarna vatten?, vart ligger dom?, är de öppet någonstans?, vad behöver ja imorn?, vad har ja inte hunnit med?, är han nöjd! "nära några exempel. När ja kommer tanken "vad har ja gjort för bra saker?, hur mår ja? " ja glömmer bort hur ja själv mår och vad jag behöver. Idag när ja va ute och red kom ja på att de här behöver jag verkliegn. Ryggen känns betydligt mycket bättre, ja mår bra. Ja e lycklig, jag skrattar inom mig bara att vara i stallet.
Ursch så jag klagar. Jag tycker ni alla ska stanna upp en stund och tänka på hur mår ni?, vad vill ni åsakonma, vad har ni för mål "
Nej nu måste ja jobba.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar