Min Älskde Zorba har lämnat oss i en stor saknad. Någon körde på henne när hon endast varit ute i 10 min. 10 minuter tycker man ändå inte är någonting alls.
Inga sår inga skador syndes men ditt hjärta hade slutat slå! Jag räddade dig när du va liten då du va så smal efter att din mamma lämnade dig. I ca 2 månader va du ensam men jag höll dig sällskap morgon i kväll då vi sågs snabbt i stallet. Du va så rädd att jag alltid såg din svans springa iväg. Men en dag låg du och väntade på mig, du va så svag att du inte orkade längre att fly! Jag tog tag i dig och du va så kall. - grader ute och mycket snö är svårt för en liten att klara sig. Ett varmt hem du kom till och så mycket kärlek du fick!
Att du nu är borta, går inte förstå! Jag saknar dig att hjärtat i skärt!
Jag älskar dig Zorba och du kommer alltid att finnas hos mig! Kilroy kommer att ta hand om dig i himlen så du slipper vara rädd. puss på nosen! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar